Oj, jag blev visst 15 igen!

I 20 år gick jag och ångrade dumheten att jag gjorde mig av med min älskade moppe, å andra sidan så var det just den som gjorde att jag kunde köpa min första dator som gjorde att jag sitter och gör det jag gör här och nu. Men min gamla Pentium MMX 233-dator är en gammal pryl jag definitivt INTE saknar eller finner någon charm i! =)

Men jag kunde inte komma över saknaden, hela tiden så höll jag ett öppet öga efter en chans att komma över en svart/gul Honda MT50 med Paris-Dakar-kåpor och Jamarcol-blås från 1988!
Gudarna ska veta vad jag gått och tjatat om denna gamla kärlek, men det har alltid varit nått som inte stämt. Det är lustigt när man har en bild i huvudet, det är så löjligt små saker som inte behöver stämma till 100%för att man ska backa ur – men plötsligt så stod den där och det var ju samma omedelbara kärlek som för över 20 år sedan!

En något udda känsla att fisa fram i 30 knyck när man haft körkort i närmare 20 år – men jösses vilken känsla av att känna sig som 15 igen!

Så nu har man en liten pärla att putsa på igen, det är ett ansvar att låta en sån här skönhet få leva ett anständigt liv. Undrar om dagens kids tittar lika oimponerat som vi gjorde på de ”stackarna” som fick köra en gammal medtagen moppe på 90-talet…

Please follow and like us: